Peter Jablonski har varit verksam på de stora internationella scenerna i drygt trettio år och är känd för sin naturliga och lediga spelstil i kombination med en stor kännedom om pianorepertoaren. Trots att Beethovens och Mozarts pianokonserter hör till favoriterna hyser Jablonski även stort intresse för den mera sällan exponerade delen av pianorepertoaren och tonsättare som Barber, Szymanowski, Lutoslawski och Copland.

I denna konsert spelar han musik av kompositörer som spänner över flera decennier, från 1800-talets Chopin till Martin Skafte, född 1980. Här ryms även Grazyna Bacewicz’ ”Pianosonat nr 2”, Alexey Stanchinskys ”4 Preludier” och Leonard Bernsteins arrangemang av Aaron Coplands mästerverk ”El Salon Mexico”.

Peter Jablonski har fått en rad verk komponerade för sig där man bl.a. kan märka Wojciech Kilar’s pianokonsert som gav honom ”Orpheus Award” vid sitt uruppförande vid Warszawas Höstfestival.

2019 startade Peter, tillsammans med Anastasia Belina, Karlskrona International Piano Festival, som presenterar pianister i världsklass och världspremiärer av dagens kompositörer. Festivalen vill också lyfta fram nyskriven musik med fokus på kvinnliga kompositörer och unga pianister.

En diger 20-årig diskografi omfattar CDs utgivna av Decca, Deutsche Grammophon, Philips och Altara och Jablonski har erhållit åtskilliga fonogrampriser som exempelvis Edison Award för ”Best Concerto Recording ” med Shostakovichs Pianokonsert nr. 1, Rachmaninoffs och Lutoslawskis bägge Paganinirapsodier med Vladimir Ashkenazy och Royal Philharmonia Orchestra (Decca). Han erhöll även ”Grammophone Classical Music Award” för verk av Cecile Chaminade med Anne Sofie von Otter och Bengt Forsberg (Deutsche Grammophon).

PROGRAM

Frédéric Chopin (1810-1849)
Polonais Op 26 nr 1
4 Mazurkas

Grazyna Bacewicz (1909-1969)
Sonat nr. 2

Paus

Martin Skafte (1980)
Preludium nr 5 ur Bok I, Linjer och tidslinjer (…Danseuses…)
Preludium nr 9 ur Bok II, En tid för allt (… General Lavine …)

Claude Debussy (1862- 1918)
Preludium nr 10 ur Bok I, Feux d’artifice
Preludium nr 12 ur Bok II, La cathédrale engloutie

Alexey Stanchinsky (1888-1914)
4 Preludier

Aaron Copland (1900-1990)/Leonard Bernstein (1918-1990)
El Salon Mexico

Chopin skrev 51 mazurkor, som har blivit några av hans mest älskade verk. Mazurkan, ursprungligen en polsk dans, utvecklades under 1600 talet ur de gamla folkmusik formerna kujawiak, oberek och mazurek som en folkdans i tretakt med starka accenter på det andra eller tredje slaget i varje takt. Mazurka var populär i Mazovia, området runt Warszawa, och erövrade därifrån europeiska balsalar under 1700 och 1800 talet och nådde så småningom även Amerika. Under hela 1800 talet var Mazurkan även i Ryssland en mycket populär dans, inte minst i glittrande balsalar i adelns egendomar och palats. Även om mazurka i klassisk musik idag först och främst är associerad med Chopins unika och högst personliga kompositioner, utforskades den av många andra kompositörer från Glinka, Balakirev, Debussy och Scriabin, och av flera stora kompositörer i Polen som Szymanowski, Maciejewski, Gradstein m.fl.

Grazyna Bacewicz (1909-1969) är en kompositör som mer och mer börjar ta plats som en 1900-talets betydande tonsättare. Hon studerade komposition och violin vid konservatoriet i Warszawa och senare violin för Carl Flesh och komposition för Nadia Boulanger i Paris.
Hon gjorde kometkarriär som violinist men började koncentrera sig på komposition efter en allvarlig bilolycka som satte stopp för en fortsatt karriär som violin virtuos. Hennes produktion domineras av verk för sitt eget instrument och för orkester men hon var även en utmärkt pianist som offentligt framförde sin mycket krävande andra Pianosonat.
Sonaten skrevs 1953 och uruppfördes av kompositören själv vid en konsert organiserad av den polska kompositörföreningen. Sonaten tillhör en att av de mest originella i denna genre som komponerats under 1900-talets andra hälft. Verket har ett mycket brett emotionellt spektrum som utnyttjar hela pianots kapacitet. Delikat lyrik blandas med explosiv intensitet och dess många oväntade virtuosa vändningar ställer stora krav på sin utövare.

Martin Skafte (b. 1980) är en svensk tonsättare som bor och verkar i Göteborg. Inspirerad av Alexander Scriabins rika harmonik har han skapat ett unikt och högst originellt verk som omger två kompositioner av Scriabin, Mazurka i e moll och Sonat nr 9 ”Black mass”.

Trots att Alexey Stanchisky (1888-1914 ibland beskrivs som orättvist försummad och nästan helt bortglömd av musikhistorien var han en av Rysslands mest lovande kompositörer av sin tid, en sällsynt originell talang, ett musikaliskt geni och en äkta innovatör som konsekvent bröt ny mark i sitt korta men kreativa liv. Det är svårt att hitta information om hans liv från de källor som för närvarande finns tillgängliga. Hans musik framförs sällan både i och utanför Ryssland. Det är därför inte förvånande att det fortfarande inte finns någon biografi om Stanchinsky, och hans namn finns inte i stora musikhistoriska böcker.
Stanchinskys musik beskrivs ofta som ‘experimentell’ – men det är en begränsande beskrivning av hans fantasi och kompositionsmästerskap som redan i ung ålder översteg bekanta hinder. Även om han kan låta inspirerad av Scriabins musikaliska idéer, går Stanchinskys egen musik bortom de gränser och riktningar som hans kollega skisserade. På samma sätt ledde hans livslånga intresse för Musorgsky och Medtners musik inte till imitation, utan gjorde det snarare möjligt för honom att göra sina egna upptäckter inom folksång och polyfoni.
Stanchinskys befintliga kompositioner sträcker sig över en period av bara tio år och visar mångfald och mångsidighet i hans talang. Från början av 1900-talet cirkulerade hans kompositioner i Moskva i handkopierade versioner, och endast fyra av hans tolv skisser publicerades under hans livstid, medan resten trycktes först efter hans död. Den första kompletta utgåvan av hans pianomusik dök upp i Ryssland först 1990. I 4 Preludier (1907) kan man ibland känna dofter av Chopin, Grieg, och Scriabin men tonspråket är redan helt unikt trots kompositörens rings ålder.

Efter ett besök på den renommerade dans lokalen El Salon Mexico i Mexico City år 1936 blev Aaron Copland så hänförd av den Mexikanska folkmusiken han hörde där att han komponerade ett av sina absoluta mästerverk för orkester vid sin återkomst till Amerika.
Det mycket effektiva arrangemanget för solo piano gjordes 1938 av Coplands gode vän Leonard Bernstein.